butterflycandys

Idag har jag bokstavligen tvingat mig själv att komma ut lite. Jag snörade på skorna och joggade en bit, vet inte om det ens var 3 km men jag var ut iaf. Anledningen till tvånget var just det jag skrev igår, jag har tappat ambitionen. Men jag kan heller inte bara sitta i soffan och mögla. Dels blir jag nog bara tröttare av att vila, sen funkar det inte för mig. Jag är "van" att ha nått att göra, det kunde vara allt från att meka med bilen till att åka till skogen och bara vara. Men det funkar inte stan. Här så måste man ta bilen för att komma ut på landet och kunna vara sig själv. Men som jag har sagt till många så trivs jag i min lägenhet, men jag gillar inte stan. Jag klarar inte av denna instängdhet som är här. Vad man än gör så vet grannen om det, man måste tänka på volymen på stereon, teven osv. nu är jag väl kanske inte en exemplarisk granne på det viset men hittills så har ingen klagat. Men jag vill ha mer frihet. Jag vill ha landet. Men jag känner att jag kanske kommer tappa lite av det jag har nu om jag drar ut på landet igen. Så vi får se var livet tar mig.