butterflycandys

En liten jävla boll, två spelare med ett varsitt racket som i förhållande till bollen är STORT och en spelplan som man inte kan säga är liten, men för den sakens skull inte stor. Lik förbannat så missar man antingen bollen med racketet eller så skjuter man bollen utanför. Det finns ytterligare en möjlighet och det är att motståndaren lyckas skjuta bollen till exakt motsatt ända av spelplanen och man får då springa livet ur sig.
Om vi låtsas att man för en gångsskull nu lyckas få bollen över det där nätet som nån kom på att man ska ha mitt på planen, tror du då inte att man lyckas att göra en snäll och fin passning till sin motståndare. I det läget då så lägger inte han en snäll passning tillbaka utan smaschar bollen på det ställe där man inte står.
Jag kan säga att hade det inte varit för den goda motion och att det faktiskt, trots alla dessa baksidor, är ganska så roligt.

För er som inte listat ut det så kallas denna "sport" för Badminton.

När optimismen bedrar visheten kan man bli ganska så less på sig själv. Köttfärs inköptes i söndagspå den numer traditionsenliga söndags handlingen. När jag idag skulle använda den efter att den stått i kylskåpet sen i söndags kväll, såg jag att datumet för sista förbrukning var passerat sen igår. Jag vet att köttfärs inte håller länge men trodde att 2 dar borde den klara. Iaf efter ett samtal med mamma och lite konsultation därifrån bestämde jag mig för att göra köttfärssås. Nu efter att ha ätit den kan jag säga att det inte var en bra idé. Mår lite halvdåligt ska jag erkänna. Så de rester som blev kvar skickar jag nog till nån miljöstation nånstans som farligtavfall.

Förutom detta fatala misstag så har dagen varit riktigt bra. Jag kan inte säga att jag fått mycket gjort, men trots det så känns det som en vettig dag. Lite kan denna positiva känsla bero på att det nu är lön. PENGAR. Inte för att jag ska köpa nått speciellt men det känns ändå så rätt. Eller ja nu ljög jag lite, jag ska faktiskt på shoppingtur på lördag. Tjejerna ska hjälpa mig att införskaffa lite nya snygga kläder. Det enda jag är säker på att jag ska köpa är strumpor. Resten är faktiskt lite upp till sällskapet.

När optimismen bedrar visheten kan man bli ganska så less på sig själv. Köttfärs inköptes i söndagspå den numer traditionsenliga söndags handlingen. När jag idag skulle använda den efter att den stått i kylskåpet sen i söndags kväll, såg jag att datumet för sista förbrukning var passerat sen igår. Jag vet att köttfärs inte håller länge men trodde att 2 dar borde den klara. Iaf efter ett samtal med mamma och lite konsultation därifrån bestämde jag mig för att göra köttfärssås. Nu efter att ha ätit den kan jag säga att det inte var en bra idé. Mår lite halvdåligt ska jag erkänna. Så de rester som blev kvar skickar jag nog till nån miljöstation nånstans som farligtavfall.

Förutom detta fatala misstag så har dagen varit riktigt bra. Jag kan inte säga att jag fått mycket gjort, men trots det så känns det som en vettig dag. Lite kan denna positiva känsla bero på att det nu är lön. PENGAR. Inte för att jag ska köpa nått speciellt men det känns ändå så rätt. Eller ja nu ljög jag lite, jag ska faktiskt på shoppingtur på lördag. Tjejerna ska hjälpa mig att införskaffa lite nya snygga kläder. Det enda jag är säker på att jag ska köpa är strumpor. Resten är faktiskt lite upp till sällskapet.

Jag tog en helg på Ribacken den här veckan, eller rättare sagt fredag till lördag. Det slog mig när jag la mig i sängen i mitt gamla rum, gud vad tyst det är. På nästan ett år nu har jag inte upplevt den tystnaden nattetid. Här i stan är det alltid nått som låter, är det inte grannen som stökar på våningen ovanför så är det nån unge som skriker utanför. Det var då det slog mig hur mycket jag saknar landet och lugnet.

I övrigt har det varit en helg med fullfart. Hjälpte till med bygget av verkstan på Ribacken. Man blir ohyggligt trött av att stå på en stege 6 meter upp när man är höjdrädd, varenda muskel i kroppen är spänd. Fördelen är att man blir ganska så bortskämd där hemma. Mat, fika och till och med tvätten blir tvättad, vilket är ganska så bra när tvättstugan renoveras.

Sen var det dags för fest, Jessika firade sin födelsedag. Vilket ger ett perfelt tillfälle till att göra sig själv lite onykter. en kväll med bara goda vänner och en massa härliga kommentarer och knäppa samtalsämnen. För att sen gå på krogen med 4 snygga tjejer det är inte helt fel. Dansa, dricka alldeles för mycket, för att till sist följa en kompis (som gått barfota från krogen) till dörren och sen äta hamburgare på Sibylla med en annan.

När man vaknar dagen efter mår man ungefär som väntat. Lite smått illamående och huvudvärk. Men efter lite mat i magen så mår man rätt så bra. Åker sedan till Sätra för att äta vaniljbullar och dricka kaffe. Sedan dra iväg på dansen som bara blir roligare och roligare.

Det var en kort sammanfattning av mitt veckoslut.

Lämna namn telefonnummer så är du med i utlottningen om tre presentkort.

Så har det stått skrivet på en lapp på mitt jobb i två månader nu. Gissa om folk har skrivit... För er som gissade fel så är det rätta svaret JA!
Eller jag vet inte om jag kan kalla det skriva. Jag har idag haft den roliga uppgiften att försöka tyda dessa kråkfötter och sammaställa alla namn och nummer i en excel-fil. Och jag fattar inte, vill man vara med i en tävling skriver man då inte tydligt? Jag tycker det. Men den uppfattningen har inte många alls kan jag säga.
Jag har idag uppskattat antalet kråkfötter till ca 800, dessa ska jag försöka tyda. Jag har under dagen inte kommit speciellt långt, men det positiva är att jag har nått att göra imorn oxå :D

... som det var i början på veckan. Efter att haft en måndag när man verkligen var på G och kände att man orkade hur mycket som helst, så känner jag nu tvärtom. Jag orkar ingenting. Jag är slut när jag kliver ur sängen, jag är ännu mer slut när jag kommer från jobbet och när jag lägger mig i sängen sover jag redan. Märkligt hur det kan ändras.

Gavlegårdarna har bestämt sig för att renovera tvättstugan. Det är ju bra. Men att tro man kan vara utan tvättmaskin i en månadstid det är mindre bra. Som de uttryckte det, " Vid akutbehov av tvättmaskin kan grovtvätten bokas. Kontakta då kundcenter". Eh nej jag tror inte det va! Mamma får helt enkelt låna ut sin tvättstuga. Har man tur kanske man till och med får det tvättat utan att behöva göra nått själv.

Det här har varit en dag som man inte upplever så ofta. Jag har varit på bra humör hela dagen, det mesta jag har tagit mig an har gått åt ungefär samma håll som det var tänkt från början. Det har varit ett bra tempo hela tiden, efter frukost så kände jag att jag klarar inte av att sitta still. Jag hjälper till på lagret, detta leder automatiskt till att man har en massa att göra. Vanligtvis brukar det få mig att bli stressad men inte idag jag har känt att jag har haft koll hela tiden. När jag sen kommer hem så kan man inte slappna av heller utan lyfter egentligen alldeles för tunga vikter och hoppas att det ska trötta ut en. Men det kan jag säga att det funkade inte, nu har jag precis kommit från ett pass med badminton jag känner mig fysiskt trött men inte psykiskt. Jag vet inte hur jag ska kunna sova nu alltså, om nån har ett botemedel så meddela gärna.

Jag har tidigare funderat varför det skuljer så mycket i pris mellan olika frisörer. Jag har tidigare gått hos lite dyrare frisörer och funderat varför det är så dyrt. När jag sen bytte till billigare tyckte jag att samma jobba var ju gjort billigare. Men i Fredags märkte jag skillnaden.

Går man till en billig frisör frågar de när man satt sig i stolen hur man vill ha det. Man kör en kort förklaring var på han/hon säger okej och sätter igång. En kvart går sen flyger spegeln förbi i nacken pch de frågar om man är nöjd. man reser sig från stolen tackar och betalar.

Den dyrare frisören ställer samma fråga i början, men skillnaden här är att det ställs motfrågor, hur mycket ska tas upptill, skall luggen kortas ordentligt, och så vidare. Saxen sätter igång och under tiden för hon i det här fallet en konversation om hur vissa bilister inte kan köra bil. Följt av lite klagan över arbetstider. Detta gör att den halvtimme man sitter går fort och man slappnar av på ett annat sätt. När man är nöjd med klippningen flyttas man in till tvättrummet där man får håret tvättat plus en massage av stolen man sitter i. Som om inte det vore nog så masseras även hårbotten ordentligt. När man går därifrån är man 400 kr fattigare men man har en ny frisyr och mår faktiskt mycket bättre än när man kom.

Så nästa gång jag klagar på att det är dyrt att klippa sig, påminn mig då om det här.

If a had on shot, one opportunity to fulfil my dreams. Would I take it?

Den frågan ställdes till mig i natt, i en dröm i och för sig (Ja jag drömmer konstigt just nu) men det har fått mig att tänka hela dagen. Skulle jag ta chansen om den erbjöds? Jag vet inte, jag tror att jag fortfarande är för osäker på vad det är jag egentligen vill. Av den anledningen tror jag att jag skulle backa ur. Men en sak är säker jag skulle ångra mig som fan efteråt.
Folk kan verkligen vara irriterande, alla utom jag förstås. Och vem är det egentligen som myntat uttrycket " Kunden har alltid rätt"? Att det finns ett sånt uttryck gör bara att kunden tror att han kan göra hur han vill, och säga vad som helst. Det här gör mig irriterad. Och bara för att jag är snäll så låter jag mig hunsas av dessa människor. Jag är rädd för att göra fel. När jag egentligen skulle vilja be personen DRA ÅT HELVETE så står jag istället bredvid och bara ler. Jag måste sluta med det, jag måste stå på mig bättre.

Idag har jag bokstavligen tvingat mig själv att komma ut lite. Jag snörade på skorna och joggade en bit, vet inte om det ens var 3 km men jag var ut iaf. Anledningen till tvånget var just det jag skrev igår, jag har tappat ambitionen. Men jag kan heller inte bara sitta i soffan och mögla. Dels blir jag nog bara tröttare av att vila, sen funkar det inte för mig. Jag är "van" att ha nått att göra, det kunde vara allt från att meka med bilen till att åka till skogen och bara vara. Men det funkar inte stan. Här så måste man ta bilen för att komma ut på landet och kunna vara sig själv. Men som jag har sagt till många så trivs jag i min lägenhet, men jag gillar inte stan. Jag klarar inte av denna instängdhet som är här. Vad man än gör så vet grannen om det, man måste tänka på volymen på stereon, teven osv. nu är jag väl kanske inte en exemplarisk granne på det viset men hittills så har ingen klagat. Men jag vill ha mer frihet. Jag vill ha landet. Men jag känner att jag kanske kommer tappa lite av det jag har nu om jag drar ut på landet igen. Så vi får se var livet tar mig.

Jag har tappat stinget igen efter att ha haft en period då man faktiskt tränade. Det hela började/slutade förra veckan när det faktiskt var fullt upp från födelsedag till möten på jobbet. Det här gjorde att man helt enkelt inte hann komma ut i "naturen", nu är det svårt att komma igång igen. Jag förstod nästan att det skulle sluta på det här viset, för det har det gjort alla andra gånger jag tränat. Men nånstans så hoppades jag att jag skulle kunna hålla i det lite längre den här gången.
Men jag misstänker att den enda som kan göra nått åt det är jag själv. Man måste bara hitta ambitionen igen, jag kom aldrig så långt att jag började uppskatta träningen riktigt mycket. Varje pass var faktiskt lite plågsamt, men att efteråt känna att man var trött och inte bara mentalt var ganska så skönt. Om man kan minnas den känslan kanske man kan hitta ambitionen också. Jag hoppas det för det här duger inte.

Om livet vore mer som ett vägnät, med skyltar och väl tilltagna rastplatser. Som det är nu så vandrar man omkring utan att veta var man ska, eller åtminstone inte hur man ska ta sig till målet. På vägen så hinner man bli trött och vad stöter man då på för problem? Jo alldeles för trånga rastplatser. Man får inte den plats man behöver, allt ska vara på samma ställe. Hittar man väl en plats så kommer det en stor långtradareoch tutar åt en.
Om man vet vad man vill med livet så har man som sagt ingen om hur man ska komma dit. Skyltarna är välgömda och ser man en så står den på nått språk man inte fattar eller så missar man den precis. Och ni vet hur svårt det är att vända på en motorväg.

Så om nån vet en GPS för livet, var snäll och meddela mig.

Det sägs att man inte tänker längre än vad näsan räcker.
Jag vet inte vad min näsa går under för kategori, men som jag
har flängt runt idag så måste den vara väldigt liten.

Det hela började med att en rekond av bilen och en rekond av mina tänder krockade lite kan man väl säga. Så min föräldrar kom med idén om att på min födelsedag (vilket var igår) skulle jag komma hem och äta lite mat och bara ha det bra. Ingen dum idé tyckte jag så de hämtade mig i stan och jag fick en jättebra kväll med god mat och fika. Tanken var sen att jag skulle till tandläkaren i Valbo och det var ju då lämpligt att jag sov hos mamma och pappa. När jag ligger i sängen känner jag att nått fattas. Bettskenan. Den var i princip enda anledningen till att jag skulle till tandläkaren och den låg naturligtvis kvar hemma i lägenheten. Så det här med att spara lite tid gick helt i stöpet då jag var tvungen att åka hem pch hämta den. För att sen åka till tandläkaren i Valbo.

Man är bra dum ibland.

Min dag började lite mindre bra idag ska jag väl erkänna. Till en början den absolut vanligaste känslan när man vaknar. "NEJ FAN, inte redan" Jag sov ohyggligt dåligt inatt, men det är väl straffet för att man var lite uppåt igår skulle jag tro. Sen är det enligt bestämmelser på jobbet så att den som fyller bjuder på tårta. Det ordar jag inget om, så jag beställde tårta igår för att hämtas idag. När man kommer dit så ser man skylten i kassan "vi tar ej betalkort".
VEM FAN TAR INTE BETALKORT ÅR 2009? Man muttrar lite tyst för sig själv och åker till närmaset bakomat. Väl där så kan ni få gissa vad som står i displayen... just det, "tillfälligt ur service". Hur förbannad blir man inte då? Ganska så mycket kan jag meddela. Åker ner till ICA tar ut 500 kr och sen tillbaka till konditoriet. Får min tårta och räcker fram 500-sedeln, var på man får till svar " Får  se om jag kan växla den där". Efter kanske 5 minuter bakom ett skynke kommer ut skramlandes med en massa små pengar. Inte heller det gör att man blir speciellt uppåt.
Hade det inte varit för alla glada sms man fått under dagen hade jag nog kreverat och gömt mig i ett hörn ganska så snart, för min dag har fortsatt i ungefär samma stil. Men det får bli en annan historia, om det nu blir en historia.

Imorse påvägen till jobbet var det motvind vilket säger sig självt det ger en liten hint om hur dagen i övrigt kommer att bli. För en gångs skull så stämde det inte, det blev en ganska så bra dag. Jag var på bra humör och fick ganska så mycket saker utträttade. På vägen hem var det då medvind, vinden hade inte vänt. Hur ofta händer det? det brukar ju vara så att har man motvind till jobbet så har man garanterat motvind hem. Men det kanske är min dag idag. Iofs så hade jag hellre sett att den kom imorgon men man får kanske vara glad för det man får. För inte får man väl två bra dagar på raken? om så vore så skulle det nog banne mig vara första gången.

Söndag. Man vaknar med ambitionen att man kanske ska göra något vettit med den här dagen. Man kan ju tänka sig typ städa eller laga lite matlådor inför veckan eller nått sånt. Men det mesta blev bara halvdant. Man dammsuger lägenheten och tycker sen att det är måste ju räcka det är ju snart lika stökigt och smutsigt igen. Matlagning, nja det är ganska så tråkigt när man bara har sig själv att laga till. SÅ det blev iaf en matlåda för veckan. Jag är en person som har vissa maträtter som bara passar till vissa saker. Ta korv i ugn till exempel, jag har väldigt svårt att tro det kan bli gott till nånting annat än potatis. Nu har jag dock tänkt prova det med ris får se hur det går.
Det är tur att dansen är på Söndagar annars hade man inte fått nått vettigt gjort överhuvudtaget. Frågan är om man ens hade gjort sig besväret att kliva ur sängen.