Armeringsjärn
Jag ska erkänna en sak. Jag är ohyggligt otränad.
Jag var ut med två kompisar igår och körde lite skoter, idag har jag sån träningsvärk att jag knappt tog mig ur sängen. Rygg och lår är stela som armeringsjärn. Nu tänker du säkert "hur fan kan man få träningsvärk av att åka skoter?", men jag ska förklara. Den skoter jag åker på är inte som alla andra, den hade sin glansperiod 1983 när den togs ut från fabriken. På den tiden var den en av de bättre maskinerna, men det har som hänt en del på 17 år. Numera finns det nått som heter fjädring, på de tidigare modellerna var det kroppen som fick fungera som fjädring och stötdämpare. Därav denna enorma träningsvärk idag.
Men jag ska säga att vi hade grymt kul, vi letade oss till ett gammalt grustag för att roa oss lite... eller för att de skulle roa sig lite, jag har börjat lära mig Longtrackens begränsningar och de går ungefär där. Men det hindrade inte de andra från att be mig om hjälp när de kört fast i snödrivorna. Det är nästan det som är det jobbigaste när man ska lyfta gräva och dra fram dessa 250 kilos klumpar.
När de lekt av sig, eller snarare insett att det gömdes för mycket sten under snön och risken att köra sönder var för stor åkte vi vidare. Vi letade oss vidare efter en kraftledning som jag hade en svag aning om skulle leda till en väg som skulle leda oss tillbaka till Ribacken. De kändes ganska så långt och jag började faktiskt fundera över om jag kanske hade fel. Men efter ett tag kände jag igen mig och vi tog oss ner mot byn. Men vad är väl en skotertur utan att grilla? Vi stannade vid ett vindskydd och gjorde upp eld, eller iaf så försökte vi. Tre karlar som slår sina kloka ihop blåser från varsitt håll och petar runt de där stackars pinnarna för att kanske få en glöd att grilla på. Efter kanske en timme så orkar vi helt enkelt inte vänta längre utan slängde på korvarna. Tro det eller ej men de blev faktiskt varma, till detta serverades halvfrusen juice, uppfriskande kan vi kalla det. Sen bar det av hemåt igen, det var den korta biten under vår "lilla" tur och jag kände redan igår kväll att träningsvärken kommer vara hemsk imorn. Och jag hade rätt...
Jag var ut med två kompisar igår och körde lite skoter, idag har jag sån träningsvärk att jag knappt tog mig ur sängen. Rygg och lår är stela som armeringsjärn. Nu tänker du säkert "hur fan kan man få träningsvärk av att åka skoter?", men jag ska förklara. Den skoter jag åker på är inte som alla andra, den hade sin glansperiod 1983 när den togs ut från fabriken. På den tiden var den en av de bättre maskinerna, men det har som hänt en del på 17 år. Numera finns det nått som heter fjädring, på de tidigare modellerna var det kroppen som fick fungera som fjädring och stötdämpare. Därav denna enorma träningsvärk idag.
Men jag ska säga att vi hade grymt kul, vi letade oss till ett gammalt grustag för att roa oss lite... eller för att de skulle roa sig lite, jag har börjat lära mig Longtrackens begränsningar och de går ungefär där. Men det hindrade inte de andra från att be mig om hjälp när de kört fast i snödrivorna. Det är nästan det som är det jobbigaste när man ska lyfta gräva och dra fram dessa 250 kilos klumpar.
När de lekt av sig, eller snarare insett att det gömdes för mycket sten under snön och risken att köra sönder var för stor åkte vi vidare. Vi letade oss vidare efter en kraftledning som jag hade en svag aning om skulle leda till en väg som skulle leda oss tillbaka till Ribacken. De kändes ganska så långt och jag började faktiskt fundera över om jag kanske hade fel. Men efter ett tag kände jag igen mig och vi tog oss ner mot byn. Men vad är väl en skotertur utan att grilla? Vi stannade vid ett vindskydd och gjorde upp eld, eller iaf så försökte vi. Tre karlar som slår sina kloka ihop blåser från varsitt håll och petar runt de där stackars pinnarna för att kanske få en glöd att grilla på. Efter kanske en timme så orkar vi helt enkelt inte vänta längre utan slängde på korvarna. Tro det eller ej men de blev faktiskt varma, till detta serverades halvfrusen juice, uppfriskande kan vi kalla det. Sen bar det av hemåt igen, det var den korta biten under vår "lilla" tur och jag kände redan igår kväll att träningsvärken kommer vara hemsk imorn. Och jag hade rätt...
Kommentarer
Trackback
